15 år

en vecka av vitt leverne är över och som tur är verkar det ha varit värt det. en massa konserter och kul folk. allt från galna Israeler till 2.8:or är vad jag vilat mina ögon på...

ikväll är det MFF, England och lönevaka på Emma´s, kanske ett outlet besök dessutom.


cheers!

scream

en andra natt då rädslan varit för stor, med rätta dessutom! vaknat 100 gånger (ok liten överdrift) av att jag skriker av terror... så fruktansvärt otäckt!

behöver jag säga att jag är en vaken zombie?


godmorgon

Vi har aldrig gett oss utan strid

Besvikelse på besvikelse ger en besvikelse riktad inåt. Och det eviga ifrågasättandet... Gjorde det jag kände och visade en ilska så som facit säger att jag ska. Ett litet steg antar jag men det tär så mycket... En kamp jag aldrig anmälde mig till! En kamp ett par storlekar för stor...


Gonatt

Sleeping pills?

För många stunder med att hålla inne känslor gör att jag längtar till imorgon. Önskar jag kunde "prata" med fler och ibland kan jag, oftast känns det dock inte så. Så efter litet uppehåll är det dags igen imorgon det är nog det enda jag ser fram emot med en ny vardag! Med en vecka med rädsla, ångest och lite sömn. Som sagt väldigt skönt med samtal igen!

Many more to come

Ibland saknar jag... Ibland är nu! Jag saknar det mesta jag haft, saknar de synvillor jag inte haft men mest av allt saknar jag mig själv. En ensamhet mitt hjärta vill avsluta, ensamhet jag inte vet om jag kommer känna lycka utan. Tanken på att någon offrar sin ensamhet för min skull skrämmer... Är jag värd det? Är det möjligt?

En vecka med ångest genomlevd! Hur många är det kvar?


Life