samtal

i går em fick jag oväntad men behövlig terapi... från ingenstans dök det upp en människa som bara sådär frågade hur det var med mig och sen tog tag i mig och lyssnade. många bra saker sades och det kändes riktigt bra att kunna prata med nån som är helt utomstående. Så imorse har jag sett till att jag ska få prata med någon som har det som yrke att prata, jag skulle aldrig slutat med det i första läget. Det kommer visserligen bli att starta om från början men det måste ju ske... ett år sen sist nästan och jag har ju känt hela tiden att jag behövt fortsatt hjälp med det... Så förhoppningsvis är jag på väg åt rätt håll igen.

Det är galet vad det är skönt att komma till jobbet när man cyklat och fått sig massa luft :) ett stort tack till cykelutlånaren :)

jag försöker att inte glömma mig själv i allt detta kaos...



cheers!