terrified

I går kväll blev jag bjuden på middag av Lisa med sällskap av Emma och Joss, ett behövligt avbrott från soffan. Och dessutom väldigt god mat. Skönt att försöka tänka på annat ett tag.
Jag har börjat sova sämre igen så jag antar att det är dags för lite hjälp. Jag är så jävla livrädd för allt bara, har lust att bara droga ner mig totalt så att inte en känsla finns kvar. för jag orkar faktiskt inte känna så här :( och jag har ingen aning om vad jag ska göra åt det heller... rätt åt mig säger säkert en del, ja så är det säkert. jag vet ingenting längre, varken utom mig eller inom mig...

längtar till soffan, mörkret, vinden och musiken...



cheers!